Utan dig

Jag har lärt mig att idag
inte ta någonting för givet
dumt nog trodde faktiskt jag
vi tillsammans skulle genom livet
för aldrig har väl något
känts så rätt
du och jag, vi va som ett

Utan dig
ska vi för alltid ta adjö
vill jag hellre dö
än tvingas leva ensam utan dig

Klart vi grälat då och då
skrikit högt till nån har gråtit
men då problemen varit små
älskat sedan du förlåtit
kanske är jag lite väl naiv
men aldrig känt mig så full av liv

Utan dig
ska vi för alltid ta adjö
vill jag hellre dö
än tvingas leva ensam utan dig

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0